Eeva Bäckström har jobbat som klasslärare på första klass i grundskolan under de senaste två åren. Hon ses som en entusiastisk lärare som vill förstå varje elevs särskilda egenskaper. Man skulle kunna säga att Eeva lever sin dröm.
”Det här har varit mitt drömyrke sedan jag var 6 år gammal. Det har varit en stor del av mig – att lära, ta hand om och se till att det finns någon ordning och överenskomna regler.”
Eeva anser att grundskolans förstaklasslärare spelar en viktig roll på att göra skolstarten och hela skolkarriären till en positiv upplevelse. Man vill leda elevens jaguppfattning i den riktning som gör att barnet tror på sig själv or på sina förmågor redan från och med skolstarten.
”Jag anser att det viktigaste på första klass är att det är trevligt att lära sig och att alla känner sig bra när de kommer till skolan.”
Skolan finns för lärandet
Alla har någon uppfattning om hur det är i skolan. Barnens föräldrar kan ha en viss bild av skolan genom sina egna minnen. Enligt Eeva så kan eleverna ha haft bilder om skolan som en plats där det görs stora mängder av läxor och prov. Det år också normalt om barnet tror att man ska redan kunna vissa saker när man börjar skolan. Så är det dock inte.
”Man är här för att lära sig saker. Många kanske har en tro att man ska redan kunna något när man går på skolan, men skolan är ju den plats där man lär sig dessa saker.”
I första klass skapar man en grund till läs- och skrivkunnighet, grundläggande färdigheter i matematik och lärandet under hela skolkarriären. Men skolstarten menar definitivt inte att man sätter sig genast på skolbänken med övningsböcker i händerna. Enligt Eeva så skapar olika skoldagsrutiner och en viss struktur säkerhet för eleverna: man vet vad som händer och när. Det menar att på början övar man grundläggande skolelevfärdigheter som t.ex. hur man räcker upp handen och går i kö, ber för hjälp, tar hand om sina saker och känner till rastvakterna. Lärarna satsar också mycket tid och anstränger sig för klassgruppering och övning av vänskapsförmåga.
På skolan har man dessutom ingen brådska för att lära sig läsa. I första klass börjar man steg för steg, från ljud till stavelser, stavelser till ord, och så vidare. Eeva berättar att som lärare har även hens höjdpunkter mycket att göra med de ögonblicken då eleverna lär sig att läsa.
Nivåskillnaden mellan eleverna på klassen kan vara stora. Enligt Eeva så är det normalt att undra om ett barn som redan kan läsa vid skolstarten ska bli uttråkad. Men det är också inget att oroa sig för. Läskunnighet består av teknisk läsning, läsförståelse och upplivande läsning. Det innebär att alla alltid har något att öva sig.
”Vid nybörjarundervisningen differentierar lärarna undervisningen uppåt och nedåt i hög grad för att alla skulle få uppdrag som passar på deras nivå: med lagom utmaning men inte så mycket att de inte kan göra dem.”
Vissa färdigheter skulle det dock vara bra att öva innan skolstarten. Fast lärarna och skolans vuxna tar hand om de små eleverna och är alltid redo att hjälpa så borde barnet redan kunna gå till toaletten och ta på sig kläderna självständigt. Det innebär att man inte ska utrusta barnet med snörskor om hen inte ännu kan knyta skorna.
Tid även för att leka
När man går från förskolan till skolan så är det typiskt att gruppstorleken ökar och antalet vuxna minskar. Samtidigt förändras också dagens struktur, när vilostunden utlämnas. Eeva försäkrar dock att det alltid finns tid för att leka, och de 45 minuters lektionerna på första klass innehåller mer än att göra uppgifter och sitta i skolbänken.
”Det speciella på ettan är att man lär sig praktiskt eller genom att göra något: man kan öva på saker utomhus eller i grupp – i par. Till exempel, man kan träna matte i skogen, med hjälp av olika verktyg och genom att leka t.ex. affär. Genom bildkonst kan man öva på saker som tillhör t.ex. miljölära.”
Prov, som eleverna ofta ser fram emot, tillhör sällan i första klassen. I stället för prov kan lärarna hålla små tester med koppling till matematik, läsning och skrivning som inte behövs förberedelse eller pluggning i förväg. Testerna visar hur kunnigheterna utvecklas. Eeva anser det viktigt att eleverna förstår att det gör inget om man inte kan allt. I stället ges läxor redan vid skolstarten. Enligt Eeva så är förstaklassarna också ofta ivriga för att få läxor.
Man behöver inte vara ensam
Fast det ofta finns bara en klasslärare i klassen så kommer ingen elev bli bortglömd. Skolan är full av vuxna som finns där för alla elever. Det är ganska normalt att en förstaklassare får hjälp av en handledare, resurslärare eller klasslös speciallärare förutom hens egen klasslärare.
Eeva erkänner att skolan är förvånansvärt individuell, fast man gör och övar saker tillsammans och i grupp. Lärarna kan stödja varje elev på individnivå och ge alla sådana klassuppgifter och läxor som passar till deras nivå. Därför ska man aldrig jämföra ens egna barnets lärande och situation med andra barn.
Skolans vuxna har koll över situationen även när det gäller barnens sociala förhållande och olika temperament. Till exempel med ett blygt barn övar man på lämpliga former för att be om hjälp om det känns för skrämmande att räcka upp handen och öppna munnen. Eleverna övar på att komma överens med alla och inbjuda andra att leka, så man behöver inte oroa sig om barnets kompisar från förskolan hamnar i parallellklassen.
Skolstarten är en grej för hela familjen
Den bästa sätten att stödja ens eget barn vid början av skolkarriären är att visa intresse för skolgången och dela barnets entusiasm. I dagisen och förskolan har föräldrarna kanske blivit van vid att läraren eller skötaren möter dem för att berätta om dagen när de hämtar barnet. Eeva tipsar att vid skolstarten är det bra att öva på att diskutera med sitt barn om hur skoldagen har gått.
Att visa intresse för läxorna, hjälpa med dem och lyssna på dem är goda sätt att stödja ens eget barn lärande och visa barnet att hens skolgång är intressant och viktigt. Ett av de bästa sätt att stödja barnets entusiasm för att läsa och lära sig läsa är att ge läsandet högsta prioritet hemma. Det är fantastiskt om vuxna hemma läser högt för barnet och – när barnet övar sig att läsa – alla läser högt tillsammans i tur i ordning.
Kommunikationsformen och antal meddelanden mellan hemmet och skolan beror mycket på skolan och läraren. Lärarna berättar ofta om sina kommunikationssätt på föräldramöten. Eeva uppmuntrar föräldrar att kommunicera med läraren med låg tröskel om de har bekymmer eller behöver prata om något. Wilma är säkert den mest vanliga kommunikationsplattform mellan hemmet och skolan. Även där lägger vissa lärare fler meddelanden än andra.
”Om det hörs inget från skolan så går det okej där. Läraren hör alltid av sig om det finns bekymmer eller om hen undrar om något.”
Det är normalt att bli spänd
Skolstarten är en stor förändring för barnet och för hela familjen. Spänning är normalt och ingår i situationen. Barnet kan till exempel bli spänd över att hen inte vet vad som ska hända. Enligt Eeva så är det bra att gå igenom med barnet vad som de första skoldagarna innebär. Barnet kan slappna av redan när hen till exempel vet om någon ska hämta hen efter dagen eller om hen ska gå på eftermiddagsklubben.
”En liten spänning ingår i skolstarten och det behövs inte oroa sig så mycket. Efter den första dagen slappnar barnet ofta av. Även om barnet vill gråta vid den officiella skolstarten gör det inget. Lärarna tar nog hand om barnen.”
Föräldrarna kan också bli spända vid barnets skolstart, och det är normalt att oroa sig för hur deras barn ska klara sig i den nya situationen. Eeva ger samma instruktioner för föräldrarnas spännings som hon gav för barnens spänning. Många saker kommer säkert att klara sig under de första dagarna.
”Allt ska säkert gå bra. Lita på skolans vuxna. De satsar hela sitt hjärta på jobbet och vill det bästa för barnen.”
Eeva delar sin vardag som klasslärare på sitt Instagram @eevanluokassa och diskuterar teman inom utbildningsbranschen med sin lärarvän i podden Kädet ylös! som finns på Spotify och Instagram under namnet @kadetylospodcast.